Per Nylén – Nu spelar Allan astajt på baskaggen Ulla

Om konstnären Per Nylén

Per Nylén, konstnären bakom de enigmatiska molnhusen, föddes 1965 i Robertsfors, Västerbotten. Kreativitet har alltid florerat i hans inre, men just bildkonsten var inte den ursprungliga manifestationen av hans skapande. Musicerande fick istället utgöra hans kreativa outlet. När Per senare nått sitt 27e år inleder han en två-årig konstföreberedande kurs i Umeå, mellan åren 92-94. Detta utgör fundamentet av hans konstnärliga utbildning. Men härefter följde en period då hans kreativitet fick gå i träda till fördel för kärlek, barnalstrande, hus och husdjur – ja, allt som hör familjeliv till. Hans planer på att gå industridesignlinjen gick i stöpet.

Tillbaka till måleriet

Men så återupptog han plötsligt måleriet 2008. Skapandet hade väl egentligen aldrig riktigt befunnit sig i dvala – i glappet mellan konstutbildningen till det att han återupptog målandet ägnade han sig åt en rad sysslor som exempelvis tillverkning av vajerlampor, hemsidor och grafisk produktion.

Skaparglädje

Glädjen i att skapa kommer sig nog av hans mor som spelade piano och sjöng samt en far som är estet och en stor praktiker. Att han slutligen skiftade fokus från musik till konst beror nog till del på en slutgiltig frustration i början av 20-års ålder där känslan av hur icke ekonomiskt gångbar en musikalisk försörjning tyvärr ofta var. Per Nyléns främsta sysselsättning har dock varit arbetet som lärarvikarie.

Motiv

Pers motiv är alltid de samma – det rör sig om de gåtfulla, suggestiva och fantasieggande svävande husen. Medierna skiftar: ibland akryl, ibland oljepastell. Metoden skiftar även den, ibland inleds ett konstverk med bakgrunden och får därifrån växa fram. I vilket fall sker framväxandet på ett organiskt vis, i samspel med färgerna och formaten.

Stil

Hans palett domineras av blåa och orangea toner – tacksamma kontrastfärger som, även om Per själv inte nödvändigtvis är besatt av dessa färger, alltid utgör störst och omedelbaraste effekt på betraktaren. Motivet som vi kopplar samman med hans konstnärskap dök upp först på konstskolan, då i kopparplåtsformat. Därefter fick denna bildvärld ligga i träda över ett decennium innan det liksom en färdigjäst deg var redo för det kreativa gräddandet.

Inspiration

En samtida inhemsk konstnär som imponerar på Per är Karl Mårtens och dennes virtuosa akvareller. Mattias Sammekulls suggestiva figurer ligger honom även nära om hjärtat. Pratar man även utlandsfödda och utdöda så har främst impressionisterna lämnat avtryck på Nylén; Marc Chagall, Claude Monet mm. Även Chagall hade svävande inslag i sin konst. För att finna inspiration vid skapelseögonblicken använder Per naturligtvis musik. Då helst synkoperad jazzfusion. Men med mognad har även tystnad fått sig en välkommen plats i hans avskiljda friggebodsateljé.

När Per får tala fritt om sitt måleri nämner han först av allt glädjen som hans konst skänker betraktarna. Detta är en central faktor som driver på skapandet ytterligare. Naturligtvis finns det en mängd konst som snarare tynger ner med mörker, tungrodd samhällskritik med mera, att då finna en upplyftande och glädjebringande nisch känns uppfriskande.

Molnhusen

Titlarna till de respektive konstverken adderar ytterligare en dimension. Fram träder små glimtar av de människor som kan tänkas befolka molnhusen genom varm humor och milt ironiserande över Svenssonlivet som vi känner till det. På detta vis blir varje målning som en liten 1-minutsfilm. Man får som betraktare aldrig syn på invånarna – naturligtvis spär detta på nyfikenheten och mysticismen. Men för Per medför det en slags frihetskänsla att försätta sig i denna molnvärld. Förmodligen är den belägen i yttre rymden, inte sällan får man en känsla av kyla – eventuellt att det är vinter, men att de gåtfulla figurerna har det varmt och tryggt i sina hemtrevligt upplysta och kreativt krokiga hem.