Caroline af Ugglas – Väntan i tornet – Slutsåld

Det ofrånkomliga och plötsliga måleriet inleddes med akrylfärger i tolvårsåldern. Det blev till en syssla lite grand i smyg, istället för att plugga. Till slut hopades sig en drös målningar under sängen. Så småningom  tog det fart då hon som 20-åring fick ett stipendium. Dessutom skedde detta under en period när pengar knappt räckte till mat.

Stipendiet triggade igång målandet på allvar. Dessförinnan låg fokus främst på musiken och konsten hade helt legat i träda ett par år. I samband med detta löpte målandet parallellt med musiken, hon ställde ut ett par gånger och sålde en del. Men det är först på senare tid som af Ugglas gjort sig ett stort namn även inom konsten.

Den kreativa processen

I fråga om den kreativa processen så präglas den av idogt arbete 5-8 timmar om dagen. Tiden ägnas åt arbete i ateljén och så har det sett ut sedan den första målningen såldes. När hon målar lyssnar hon på ljudböcker. Detta har utvecklats till ett terapeutiskt inslag då hon insåg att hon tidigare, som hon själv uttrycker det, blev smått psykiskt sjuk av att vara instängd med enbart måleriet. När hon sedan träder ut på gator och torg framträder människor som drakar eller dylika fantasifoster hämtade ur ateljén.

De flesta målningar har fotografiska förlagor och den största inspirationskällan är resor runtom i världen. Hon fotograferar när omgivningen triggar henne på något sätt. När det gäller resmål är det framförallt forna öststaterna som har inspirerat. Som hon själv kärnfullt uttrycker det: ”defekterna är effekterna”.

Den beryktade clownnäsan är ett centralt och återkommande element i Caroline af Ugglas konst. Det är säkert många som redan är bekanta med detta särdrag i hennes konst. Och hur man som betraktare väljer att reagera på clownnäsan lämnar hon till var och en att avgöra. Men oavsett om man ser den mörka avigsida hos människans natur – som hon gång på gång återkommer till, så bidrar den till ett psykologiskt skikt i hennes måleri. Som hon själv säger: När man vaknar på morgonen tar man på sig sin näsa och när man lägger sig tar man av den.

Inspiration

Men någon särskild konstnär som inspirerat har hon inte. Utan det är oftast utvecklingen hos en konstnärs levnadsbana som är för henne intressant, inte konstnären i sig. Däremot är Ernst Billgren det närmaste en husgud hon kan tänka sig. Dessutom har Billgren även fungerat som mentor med trösterika ord om målarkramp inträffat.

När hon själv beskriver sin konst nämner hon att hon som ung myntat en egen ism – antideppresivismen.

Caroline af Ugglas är tekniskt virtuost med stora delar barnslig glädje och ett dolt skikt av tankeväckande psykologiserande – passa på att berika ditt hem med ett verk signerat af Ugglas!

Galleristockholm.se har ett antal härliga litografier samt några fantasifulla glaskonstverk som skapats i samarbete med Kosta Boda.