Konstnärshuset i Stockholm

Under 1820-talet var man, likt resten av Europa, trött efter Napoleonkrigen. En ny borgarklass växte fram som ville umgås, äta middag ihop och komma vidare i sina skrån – så även konstnärer och arkitekter.

Man tog intryck från Berlin och Paris och inspirerades av deras sätt att gå till väga. Tillsammans med hemvändande konstnärer började man umgås på detta sätt.

Ganska snart ville man starta en egen klubb. Och det gjorde man: Konstnärsklubben, med start 1856. Världens nu äldsta sammanslutning för konstnärer.

Ett klubbhus blir till

Efter en tid av att ha sammanträtt på olika restauranger förstod man att det behövdes ett eget klubbhus. Men för ett sådant projekt behövdes pengar, mycket pengar.

Man ordnade olika konstlotterier, basarer, uppträdanden och fester och lyckades till slut att få in en hel del pengar – dock inte tillräckligt.

Man anordnade därför ännu mer konstlotterier och ännu fler fester och nu kom även flera bidrag från kvinnor. Då konstnärsklubben var en herrklubb startade man en förening som hade båda könen som medlemmar: Svenska konstnärers förening.

När pengarna var i hamn riktades blickarna mot katthavet, det som är en förlängning av nuvarande Nybroviken. Det var en förfärligt stinkande vik – men en billig sådan. Arkitekter utsågs och bygget tog vid och färdigställdes 1899, nu med två föreningar med olika uppgifter i huset.

Klubben har haft ett 40-tal ordförande sedan starten. Den kanske mest kända är Carl Larsson och prins Eugen. Nuvarande ordförande är Anders Palmér.

Anders Palmér
Copyright © Galleristockholm.se

 

Konstnärshuset är kanske allra mest känt för sin uthyrda restaurangdel på bottenplan, Konstnärsbaren.

 

Konstnärsbaren

Konstnärsbaren, i all sin prakt, är en restaurang på bottenplan i SKF/Konstnärshuset. Här är atmosfären präglad av konsten som hänger på väggarna och historierna som målningarna berättar.

KB, som Konstnärsbaren också kallas, är en av Stockholms mest fängslande och engagerande platser. Här har gäster fascinerats av den hänförande atmosfären sedan början av 1900-talet – och det med gott skäl. Konsten i konstnärsbaren är nämligen inte bara en samling målningar med eggande och vackra motiv, nej, i Konstnärsbaren finner vi konst skapad av några av våra främsta konstnärer.

Stora namn som Einar Forseth (1892–1988), Robert Högfeldt (1894–1986), Edgar Wallin (1892–1963) och Isaac Grünewald (1889–1946) springer fram ur väggarna. Under förfriskade kvällar i Stockholms konstnärskoloni skapades några av de verk som numer hänger på sina platser i Konstnärsbaren.

I närmare 90 år har mat slungats ut från köket i Konstnärsbaren till gästerna vid borden. För den som vill besöka en unik miljö präglad av konst är Konstnärsbaren en av Stockholms mest välbesökta platser. 

Konstnärsbaren slår upp portarna

Under 1899 uppfördes Konstnärshuset, den plats inom vilken Konstnärsbaren nu huserar, efter ritningar ritade av arkitekt Ludvig Peterson. Ganska snart slog Konstnärernas buffet upp sina portar på bottenplan i Konstnärshuset. 

Smörgåsaffären som drev restaurangen bjöd hungriga konstnärer på öl och smörgåsar. Den enkla inrättningen fick sitt smeknamn KB efter sitt namn och drevs i flera år av smörgåsaffären. Men under 1930-talet bestämde man sig för att det var dags att byta ut den gamla buffén mot en riktig restaurang.

Emil Janson var en lyckad källarmästare i Stockholm som vid den tiden bland annat drivit en restaurang på Djurgården intill Cirkus, Hasselbacken. Han fick nu i uppdrag att inrätta en restaurang som skulle ersätta Konstnärernas buffet. Sagt och gjort. Källarmästaren tog hjälp av sin gode vän arkitekt Björn Hedvall för att gestalta vad vi idag känner som Konstnärsbaren.

Ett av Björn Hedvalls mer lyckade initiativ för den nya inredningen var att låta Konstnärsklubbens medlemmar dekorera väggen i, vad som kallades för, Lilla festvåningen. Sammanslutningen av numer kända konstnärer tog plats en vinterdag den 8 december 1931. Då påbörjade målningsarbetet av Lilla festvåningen av bland andra Isaac Grünewald och Edgar Wallin.

”Konstnärerna se det nya året i ljusa färger”

Invigningen av Konstnärsbaren blev minst sagt lyckad. När en journalist från Svenska Dagbladet fick se kreationen på väggen skrev han: ”Konstnärerna se det nya året i ljusa färger.” Sedan dess har Konstnärsbaren varit välbesökt av kända såväl som okända ansikten.

Bland de mer kända har vi besökare som Evert Taube, vilken till och med skrev en hyllningsdikt till Konstnärsbaren. Och självklart besökte konstnärerna själva gärna restaurangen. Genom åren har ägarskapet vandrat mellan flera händer, alltid med framstående källarmästare i fören. I år ingår Konstnärsbaren i Melanders Group som förutom denna unika instans äger flera lyckade restauranger i Stockholm.

Den stil som Konstnärsbaren har haft sedan 1931 har hållit i sig tills idag. Och trots att restaurangen erhöll en stjärna i Michelinguiden under sex år under 1990-talet har Konstnärsbaren aldrig frångått sin bohemiska anda, sin fascinerande atmosfär och sitt unika uttryck, präglat av konst och gemenskap.

Linnéa Skogh
Copyright © Galleristockholm.se